Idag har varit en dvala-dag… En dag med inget speciellt, bara det vanliga. ”Tråkigt” väder, eller egentligen helt rätt! Kvavt, kvalmigt och hett på förmiddagen.. Senare svalare och till slut kom regnet, om så bara för en halvtimme, men regnet vräkte verkligen ner.. Så skönt!

En skön dag, lite ledsam men så mycket bättre än gårdagen. Igår fick jag reda på om allt det hemska som hände Norge i förrgår och natten mot gårdagen. Bomber och hemska dödsskjutningar… Så ofattbart och så grymt. Tänker på alla de som drabbas på något sätt. Någon mister sitt barn, någon sin pojkvän, en syster eller bror? Kanske är det någon som mister flera? En stor sorg och det blir så verkligt när det händer så nära..  Man vet inte riktigt hur man ska hantera allt det hemska. Diskutera och prata om… fundera och prata mera..

Min mormor valde även gårdagen som sina sista timmar i livet. Hon lämnade oss tidigt igår morse och det blev så tomt.. En befrielse för  henne att få lämna sin sjukdom men en tomhet för oss som är kvar. Träffade henne inte alltför ofta men sista gången var jag hos henne var jag där ensam. Jag hjälpte henne med maten och vi sjöng och åt choklad efteråt. Det var mysigt men även sorgligt att se att hon är så långt borta… Igår kändes det verkligen som att man bodde på helt fel ställe. Helst av allt hade jag velat vara hemma hos mamma och kramats och gråtit. Jag är så tacksam för att hon fick sällskap av Vickis, Jonatan och Åsa i alla fall. Hon slapp vara ensam och idag kommer pappsen hem och kan kramas med mamsen..

Man blir trött efter en sån dag… man har gungat i känslorna, man har gråtit till och från flera gånger hela dagen och man blir helt slut. Så idag var det skönt att bara få vara…