Måste ju berätta om ridningen! Är en vecka sen nu men det blir som det blir. Jag loggar när jag har tid =)

Dagen började med att jag hämtade Inger för handling av matvaror och viner passande till maträtterna förståss. Sen for vi till Pernilla, dagen till ära, och gjorde iordning lite lunch. Tomatsoppa med gott mörkt bröd och pepparrotsost. Gött.

Sen bar det av i gamla citran mot Edalls stall i Ljusvattnet, Burträsk. Väl framme möttes vi av ett sto med en fyra månaders kalv. Sött sött. Medan jag väntade ute i friska luften, av naturliga skäl, gick de andra tjejerna in i stallet och hjälpte tanten ut med hästarna. Min svarta häst heter Prins och de övriga inblandade hästarna bar även de hannamn. Jag gjorde som vanligt, i alla nervösa, nya och spännande situationer. Jag frågade tusen frågor om allt, precis allt. Frågade om allt på hästen verkligen satt som det skulle, har ju blitt avkastad ett par gånger och vill inte följa med sadeln runt då detta redan är påprövat.

När vi skrittade iväg så säger tanten lite syrligt på bred stockholmska ”Jaa, här lär det ju inte bli annat än skritt!” Hon antog väl att jag var världens mes med tanke på alla dessa frågor och farhågor. Men, efter en stund när hon märkte att jag satt på bra blev det dax för lite trav uppför en backe. Gick superbra. Sen in i skogen och efter ett par hundra meter var det dags att prova tulta. Gick suveränt bra. Fick så mycket beröm =D Tyvärr beter sig hästarna lite annorlunda än ”vanliga” hästar om jag förstått saken rätt. Man gör lite tvärtom med Islänningar. Detta gjorde att det blev lite problem för Pernilla då hon provat rida lite på ”vanliga”. I sin oförmåga att få hästen att göra som hon ville bad hon om hjälp. Tanten var så lite pedagogisk man kan vara. Hon var rent av hemsk. Visst kan man väl försöka ha en
bra beskrivning till hands om hur man ”talar” med hästen? Nåja, efter ett tag gick det bättre och tanten blev mindre snäsig. Hon blev riktigt snäll =)

 
Vi tultade på en hel del och Inger och Pernilla provade på lite galopp dessutom, vilket jag avstod. Men jag vet inte om det gjorde till eller från. En kvart senare flög det upp något ur skogen alldeles intill hästarna och alla fyra ryckte till, dessutom ryckte min till lite extra och hur jag än försökte så gled jag av. Kom ihåg att de tankar som for runt i mitt huvud handlade om att kameran inte fick gå sönder och att jag hoppades och bad att inte få några hoppande bakhovar på mig. Rullade ihop mig allt jag hade och klarade både kameran och hovarna. Puh…

Men, snacka om kroppens reaktion på detta!! Så sjukt mycket adrenalinpumpad jag blev! Blodet rusade, jag tokskakade, blev superrädd och så nära gråten. Kände ingen speciell smärta men byxorna hade gått sönder. Efter ett par minuter satt vi upp igen efter att tanten frågat om jag inte skulle leda hästen hem. Aldrig!! Nåväl, vi skrittade på och efter ett tag frågade jag faktiskt om vi inte kunde tulta igen. Så innan vi var tillbaka på gården hade vi tultat en bit till! Men sjukt så kul det var! Trots vissa skador…

Efter detta for vi till Edda för en relax, men möttes av stängda portar. Trist. Vi var påväg till Inger för att duscha då vi kom på att Scandic säkert har nån bastu och nå duschar. Kanske en pool? Inger flörtade lite med personalen och vips var vi inne, 35kr / person!! (I duschen syntes mitt lilla fall, eller det som blev resultatet av fallet i alla fall. Ett stort blåmärke högt upp på höger lår och mitt i detta märke ett par små, något blodiga, sår. Även mitt vänstra knä hade fått sig en liten smäll då det var blått och svullet. Men inget värre än så. Får lätt blåmärken, som min mor. Ni som sett hennes lårkakor kan nog förstå hur mitt lår såg ut… Vi är ju trots allt släkt =D )

Sen for vi i alla fall till Inger och gjorde mat. Menyn bestod av:

• Förrätt
  Ungsbakade rödbetor med getost och valnötter

• Varmrätt
  Färsk lax bakad i ugn med gräddädel och en risonisallad
  med rostade pinjenötter och en god ädelostsås

• Efterrätt
  Hallonpannacotta på vit choklad toppad med passionsfruktchoklad 

 
Mycket gott var detta och så mysigt sällskap. Tror Pernilla var nöjd med sin 30-års present.
Dagen var helt klart så lyckad!

Tack tjejer!!
Kramar på er